Yrkeshögskoleutbildningen
Kvalificerad trädgårdsanläggare
Akademi Båstad
Våren 2025

Jag läser till kvalificerad trädgårdsanläggare och uppgraderar min fastighet i
takt med utbildningen.

Författare
Per-Olof Rhodin

Handledare
Angela Hansson

Examinator
På denna rad skriver du examinators namn

Ej avsedd för publicering

Innehållsförteckning

Inledning och bakgrund. 1

Syfte och frågeställning. 2

Genomförande – metod. 3

Resultat 4

Diskussion. 11

Källförteckning. 12

BILAGOR

Bilaga 1 – fastighet plan

Inledning och bakgrund

I yrkeshögskoleutbildningen Kvalificerad trädgårdshandläggare har vi studerande till uppgift att genomföra ett examensarbete med anknytning till utbildningen. Då jag har haft tillgång till ett fritidshus med naturtomt på ca 1700 kvm och jag bäst lär mig genom att praktisera det vi läser om har jag valt att praktiskt göra mitt examensarbete. Detta har pågått mer eller mindre under hela studietiden.

Områdena inom trädgårdsanläggningsyrket jag ska belysa är sådant som en person ensam kan göra i sin trädgård och i anslutning till sitt hus. Jag har intresserat mig för just detta område då det överensstämmer med min idé om eget företag efter avslutade studier.
Det kommer alltid finnas behov av hjälp i privatträdgårdar på grund av tidsbrist, ålderdom, okunskap, ovilja eller vilken annan anledning som helst. Området privatträdgård har under flera år ökat i intresse både som investering/värdeökning av fastigheten men också popularitet genom media. Nya trenden kommer bli att odla hemma.

Syfte och frågeställning

Jag har valt att studera vad praktisering av kursens olika delar kan leda till för förbättringar till min egen fastighet.

Frågeställning är vilken kunskap från kursen jag redan under studietiden kunnat omsätta i praktiken i min egen trädgård.

Genomförande – metod

Jag har omsatt inhämtad kunskap i praktiskt arbete löpande på egna fastigheten som redovisas i text och bild
Resultatet presenteras i den ordningen som ämnena är listade för kursen.
Jag har gjort en del sökningar på Internet som anknyter till mina projekt.
Det största problemet har varit ambitionsnivån på vissa projekt som fått pausas ofärdiga då nya ämne i studierna gjort att jag behövt gå vidare.

Resultat

Ämne: Fördjupad växtkunskap för trädgårdsanläggare. Detta ämne berör nästan hela kursens växtlistor från FV:3 till FV:9. Nedan några exempel.

Avsnitt: Prydnadsgräs.
Bambu. I samband med att en privatperson renoverade i sin trädgård blev jag erbjuden en stor bambu. Det blev flytt och delning av stor jordstam. Tillsammans med en klasskamrat försökte vi dela rotsystemet med en spade utan framgång. Till sist fick vi såga igenom med en tigersåg. Det var mycket arbete för osäkert resultat då bambu visat sig vara svår att omplantera.

Avsnitt: Träd och buskar.
Från min lokala handelsträdgård beställde och planterade jag bl.a.smultronschersmin (med hänsyn tagen till förväntad storlek som fullväxt relaterat till placeringen) och funkia med hänsyn taget till skuggig växtplats. Jag byggde en växtbädd för omplantering av skänkt rosenspirea och (som jag själv fick gräva upp) finsk ros.

Avsnitt: Klätterväxter.
Beställde och planterade klätterbenved Gold´n, noga utvald från kusen för platsen.

Avsnitt: Barrväxter.
Gran och tall som vilt förekommande på fastigheten och utplantering av Tuja jag fått. Skyddade Tuja för stark vårsol med skugga från gjuteväv.

Avsnitt: Vintergröna bladväxter.
Pyrola, omplanterad inom tomten.

Vintergrön Pyrola till sin rätt i snön.

Ämne: Långsiktigt hållbar utemiljö.

Biodiversitet blev ett populärt ord under början av utbildningen. Biologisk mångfald eller biodiversitet är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. 1.
Vegetationen på min fastighet är naturligt varierad och anpassad för ståndorten då vi bevarat så mycket som möjligt av det som växte när vi köpte tomten. Det är blandskog i varierande ålder med ris som undervegetation.

Kompost och biokol:
Jordförbättring har jag praktiserat genom att blanda egen gammal kompost från gräsklipp, löv och mindre kvistar med egenproducerad kol från vinterns brasor i spisen. Veden kommer från träd jag sågat ner själv och brasan tänder jag med tidningspapper och spinkad ved, det vill säga min kol är helt biologisk. Detta blandar jag i lika delar och blandar i till hälften i min lerjord (25+25+50%)

Insektshotell, som senaste åren blivit en ”fluga”, som går att köpa snart överallt är bra så till vida att det ger fokus på att rädda insekterna. Vi bygger ett risgärde.
Detta är en konsekvens av att vi ”städar” våra trädgårdar minutiöst och berövar insekterna på naturliga miljöer av ris och nedbrytningsprodukter. ”Vår trädgård skall vara ren” är normen. Ett trevligt och naturligt alternativ är att samla riset i ett risgärde. Med tiden fås då för insekterna viktigt material i olika nedbrytningsfas med total förmultning i botten och i toppen färska kvistar som fylls på efterhand.

Ämne: Markbyggnad – hårdgjorda konstruktioner.

Stensättning i praktiken:
Det var först tänkt som en enkelradig plattrad, mer som en hårdgjord stig placerad på avstånd från verandan så en rullebör gick fri. Efter att ha funderat på tillgänglighetsaspekten i dialog med min pappa som nyss fyllt 80 år bestämde jag mig för att bredda den plattlagda gången. Den snabbaste lösningen hade varit att lägga en rad halvplattor bredvid den befintliga ”stigen” med förskjuten skarv. I stället valde jag att centrera om hela gången och förskjuta plattraderna sinsemellan i stället för ett mer dynamiskt mönster.

Trappbyggnation (renovering): Lagd stentrappa från gatuplan till entréplan i natursten. Under årens lopp en sten som satt sig där stegplanet lutar betänkligt framåt, dvs fallrisk. Åtgärdat med att lyfta upp stenens framkant till önskat läge och fixera den med mindre stenar undertill till att stegstenen ”ligger död” dvs inte kan röra sig. 2.

Trampstenar ”stepping stones”. I en skuggig del av gräsmattan med avsmalnande bredd och frekvent passage klarade gräset aldrig riktigt slitaget. All belastning hamnade på samma smala stig. Efter ett tips under utbildningen bestämde jag mig för att lägga just trampstenar förbi den svåraste passagen.

Jag använde mig av den matematiska summan för medelstegslängd på 64 cm. Med steglängd menas sträckan mellan fötternas nerslag i marken. 3. Jag valde betongplattor i halvstorlek för att få så mycket gräsmatta som möjligt mellan plattorna. Lerjoden grävde jag ur, lade ett lager stenmjöl som jag packade genom att trampa på den innan plattorna lades på plats. Erfarenheten var att jag först lagt de för lågt i förhållande till grässvålen så jag fick höja var enda en.

Ämne: Markbyggnad – markutrustning.

Träkonstruktioner i praktiken: bygga ut altanen runt spabadet.
Det har hänt mycket med snickeriet historiskt. När den maskinella utvecklingen var begränsad var behovet av konstruktioner i trä som störst. Hugga eller såga för hand eller i bästa fall ett sågverk med direktverkande vattenkraft var det som gällde i början. Samtidigt var vi bättre på att följa naturens gång så under den varma årstiden arbetade man med grödor på fälten och om vintern i skogen. När det var tjäle i marken och snö på vägarna fraktades timret smidigt ut ur skogen på slädar. Med mycket flöde i bäcken om våren och hösten passade man på att såga brädor av stockarna. Dimensionerna var väl tilltagna och virket närproducerat. Sverige var en stormakt på 1600-talet och varvsindustrin gick på högvarv för att producera slagskepp. 4. Ek, som är vårt hårdaste inhemska träslag paxades för ändamålet. Den mer fredliga tid som följde innebar en ny era inom snickeriet med stora glasverandor med spröjsade fönster, lusthus och snickarglädje som inramning för att visa lycka och välstånd.
Arbetet återupptogs i februari.

I modern tid har kärleken till trä och träd fått stå tillbaka för en utpräglad vinstmaskin med produktionsskog i räta led och jämna rader. Skogen slutavverkas tidigt och det bästa virket går på export. En högteknologisk näringskedja säkrar lönsamheten med effektiva skördare för avverkning och digitaliserade sågverk med lasermätning. Teknik och lönsamhetskrav gör att dimensionerna blir allt klenare samtidigt som exporten ökar. Det vi ser i byggvaruhandeln idag är det som blivit över. Det sämsta virket är det som tryckimpregneras och används till utomhuskonstruktioner såsom den altanutbyggnad jag håller på med. Stora knastar försämrar hållfastheten och det estetiska värdet av virket. Den försämrade kvaliteten har fått byggbranschen att ändra sina råd om hur man lägger virket till altanen med ”snyggaste sidan upp”. Trä som är (var) ett levande material reagerar på torka och väta genom rörelse i virket. Om årsringarna läggs som en glad gubbe uppåt kommer den brädan att resa sig i långsidorna till en skålform. Vattnet stannar kvar längre på dessa brädor och kanterna kommer att vara resta även efter att träet torkat. Därför vägrar jag att, i alla fall till mig själv, lägga altanen på detta viset. Prislappen blir högre med mer spill men resultatet mycket mer tillfredsställande.

Ämne: Markbyggnad – grovplanering.

Husgrunder:
Historian om hus och husgrunder är lika gammal som stenåldersmänniskan. Jag tänker mig att våra förfäder förstod sambandet mellan tak över huvudet i form av grottor och skydd mot det kalla berget på golvet genom isolering. Underlaget skulle skydda både mot kyla/fukt men också skapa en rimlig komfort. Att bereda djurskinn blev både täcke och madrass, senare tagel eller stoppad halmmadrass, där stoppningen kunde bytas vid behov. Att pålar som slogs i marken snabbt ruttnade var nog också en snabb lärdom. Erfarenheter om vilka trädslag som var mer motståndskraftiga än andra (såsom ek och klibbal) spreds säkert snabbt. Andra sätt var att svedja (bränna) ändarna på pålarna eller senare i utvecklingen impregnera med tjära. Tjära framställdes med enkla medel från främst tall genom att tillföra värme och samla upp tjäran i en tjärdal.

Att lägga timret till husen på stenar för att komma upp från marken ser vi frekvent förekommande från gamla timmerhus i bland annat dalarna. Utvecklingen blev en av natursten lagd murad grund runt huset kallad torpargrund, sedermera moderniserad, ofta murad i betongblock och med mer välisolerat golvbjälklag. ”Detta kan medföra att krypgrunden är kall stora delar av året vilket gör att konstruktionen riskerar att få fuktproblem under framförallt sommarmånaderna då den varma uteluften ventileras in i grunden. Detta i sin tur kan resultera i hög luftfuktighet och att kondens bildas.”5. Fukt kan också tränga igenom grunden under- och utifrån sidorna. Det kan röra sig om dagvatten, det vill säga nederbörd (regn & snö) men också den naturligt förekommande markfukten. Problem angrips på två sätt, dels genom dränering men också ren fysisk spärr i olika former mot husgrunden. På grund med putsade betongblock användes främst förr ett enkelt fuktspärrskikt (enlagers) med tjära/kallasfalt som ströks på grunden.

”Denna typ av fuktskydd började användas på 1920-talet och var fram till 1970-talet det vedertagna sättet att fuktskydda källare. Tätskiktet som hindrar att fukt sugs in i grundmuren var naturligtvis bättre än inget fuktskydd alls, men räcker inte alls till om man har för avsikt att uppnå boendeklimat i källaren. Vid nederbörd utsätts tätskikten för vattentryck och vatten läcker då ofta in genom sprickor i tätskiktet som uppstår med tiden med fuktskador som följd.” 6.

Säkert schakt.

Utvecklingen mot en över tid mer hållbar lösning i stället för tjära blev plastmattor. ”En platonmatta är ett luftspaltsbildande skikt som monteras på husgrundens grundmur. Den består av små ”bubblor”, vilka skapar ett utrymme där luften kan passera. Är luften fuktig kan den torka ut och kondenseras i de små hålrummen. Därefter leds vattnet ner till botten av platonmattan där en öppning mot ett dräneringsrör finns.” 7.

Från 1960-talet började källare inredas alltmer. Jag är född 1970 och minns att jag tyckte det var spännande att besöka vänner som hade gillestuga i källaren. Ibland kombinerat med gästrum men nästan alltid kombinerat med kyla, fukt och dålig lukt. I dag vet vi bättre. För att skapa en fuktsäker källare med lika bra boendeklimat som i övriga våningar över mark, krävs ett effektivt fuktskydd. Isodrän-skivan är kapillärbrytande (d.v.s. den suger inte fukt) och har goda värmeisolerande egenskaper. Det skapa ett bra inomhusklimat och minskar energiförbrukningen. Det som ska hållas torrt ska vara varmt. 6.

Grundmurar med som här synliga fuktskador innebär normalt stor fuktbelastning

Diskussion

På ett sätt har resultatet varit på förhand givet. Att ja, det fanns på min fastighet tillräckligt att göra från och genom hela kursen. Jag har i redovisningen valt att endast redovisa en del. För mig som fortfarande jobbar för att komma tillbaka efter en djup utmattningsdepression har det varit värdefullt att kunna befästa kunskaperna med praktiskt arbete hemma. Kursen har utöver privatkund innehållit delar riktade mot större projekt och fastighetsbolag och har då naturligt exkluderats från detta arbete. Med detta sagt så ja, jag har fått svar på min frågeställning.

Detalj i snickeri.

Har jag fått det svar jag väntade mig då. Ja det har jag. Sen har vissa detaljer, viss delar av projekt gått lättare än jag förväntat mig medan andra delar har gäckat mig. T.ex den vågräta springan i bilden ovan, den ska inte vara där. Det är underlaget för altangolvet och skall vara helt plan. Nu undrar jag om det är som reglarna torkat olika och jag lagt rätt från början. Det har ibland varit omaket med upplägget, att vissa projekt inte kunnat avslutas då nya startats.

Projektet har kanske inte direkt väckt nya frågor men bekräftat många sanningar. Bland annat planterade jag om en tall som inte klarade sig. Jag skötte om den och vattnade i den omedelbara etableringsfasen men slutade stödvattna innan faran var över.

Det som har varit extra roligt med projektet är att jag varit med och byggt huset och själv skogat på tomten redan 1986. När jag nu 38 år senare grävde ut och tjärade om delar av husgrunden väcker det fina minnen då det var min pappa och farfar som murade denna.