Att köpa lego i presenter till vännernas barn och inte sätta sig och bygga med dem också var snudd på omöjligt. Det blev Per-Olof Rhodin från Åsljunga snart varse. Men det var också där och då som hans stora intresse för legoklossarna byggdes upp igen. Duplolegot står framme på bordet i vardagsrummet.
– Jag funderade på om jag skulle tömma bordet. Jag, min fru och min son sitter och bygger mycket duplo, säger Per-Olof Rhodin.
Precis som för alla andra skedde den första kontakten med lego när han var barn.
– Jag var väldigt glad för lego som barn och byggde varje dag, så jag var väldigt självgående. Mina föräldrar var nog evigt tacksamma för det. Jag var nämligen väldigt morgonpigg och kunde vara uppe redan vid fyra, halv fem ibland, men då gled jag bara ur min säng, satte mig och byggde med lego och väckte inte dem.
Som äldsta barn i en syskonskara på fyra levde legobyggandet kvar upp i tonåren, vare sig han ville det eller ej.
– De kom hela tiden in i legoåldern, så därför höll jag intresset uppe för lego längre än vad mina jämnåriga kamrater gjorde eftersom jag fortsatte bygga aktivt med mina småsyskon. Där lades min grund, kan man säga.
Snart glömdes legot emellertid bort, men när vännerna fick barn och så smått började önska sig lego i present och julklapp var Per-Olof Rhodin inte sen med att gå dem till mötes.
– Men sen sa de ”nu får du hjälpa mig att bygga”, så jag fann mig själv sitta på golvet och bygga lego igen, säger han med ett leende.
– Det var gnistan för mig, fortsätter han.
Att lego tar mycket plats i 48-åringens liv, står ganska snart klart. I det glasdörrsförsedda vitrinskåpet står till exempel ett stort Ninjagoskepp- och tempel.
– Här har inte stått porslin på många år, säger han, skrattar och fortsätter:
– Det är byggt efter ritningar. Jag försöker spara det mesta av det.
Att bygga lego kan man nämligen göra, dels efter originalritningar, dels på fri hand efter egna fantasin. Som andra legoentusiaster gör Per-Olof Rhodin både och.
– Då river jag oftast när det kommer fram något annat i fantasin, säger han.
Därefter har det blivit det ena legobygget, efter det andra. Först gick han genom sitt eget lego från början av 70-talet, sen föll han snart för det nya, moderna legot och till slut började han även att blicka tillbaka på tiden innan han själv kom till.
– Så det här intresset har bara växt och växt. Det finns ingen ände, säger han.
Till en början trodde han att han var ensam i hela världen om att bygga lego som vuxen. I jakten på kompletterande bitar till sina gamla set kontaktade han företaget Lego. Det var faktiskt de som tipsade honom om forumet Swebrick, vilket nog är ganska unikt. Genom Swebrick träffade Per-Olof likasinnade från hela landet och insåg snabbt att han var i gott sällskap när han hösten 2010 deltog på en träff IRL i Eskilstuna. Forumet Swebrick är en mötesplats för vuxna entusiaster som hittat tillbaka till Lego. Men för Per-Olof hade livet en överraskning i beredskap.
När han för tre år sen själv blev pappa vid 45-års ålder ändrades spelreglerna. Det föll sig ganska naturligt att sonens första docka blev en legogubbe.
– Han var ganska exakt sex timmar, säger Per-Olof Rhodin och visar en legodocka i plysch.
– Det känns fantastiskt att ha sonen med på banan, fortsätter han.
Genom Swebrick har Per-Olof utöver att komma i kontakt med likasinnade också sett sig om i Sverige och världen, (nåja, Danmark). En gång om året arrangeras en stor gemensam utställning som bland annat tagit honom till Uppsala, Gotland och Halmstad. Parallellt med detta drar han nytta av sitt tidigare intresse och erfarenhet som fotograf, skolad i FK Kamera Ängelholm och Örkelljunga Fotoklubb. Sedan några år tillbaka driver han projekt Bricksway, som började med en webbsida han är redaktör för. Projektet har sedan dess växt. På Bricksway.com publicerar Per-Olof Rhodin bilder på sina legobyggen, samt publicerar artiklar i ämnet. Han arrangerar även utställningar och brukar även hålla i legobyggaktiviteter på skolloven runtom i kommunerna.
Text: Mikael Öhrn, 2018-12-21
Foto där inget annat anges: Per-Olof Rhodin
Edit: kursiv text berättad för men i efterhand tillagd av Per-Olof själv.
